Indvandringen var Sveriges redning. Nu viser multikulturelle Malmö hvilken vej Sverige bevæger sig. Den økonomiske situation i den sydsvenske by er en katastrofe. Økonomien skal være i balance inden 14 år. Det skal skarp lud til. I mellemtiden vokser befolkning og der er alt for få jobs. De, der arbejder, skal betale meget for at fodre dem, der ikke er i arbejde.

Massive nedskæringer eller skattestigning på 6,41 kroner pr 100 millioner venter. En kraftfuld hestekur, eller stålbad, som de siger i Sverige.

PWC har räknat på vad det skulle kosta att stänga gapet och uppfylla kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Det finns två möjliga lösningar:
* En skattehöjning på 6,41 kronor per intjänad hundralapp fram till 2030, eller:
* Effektiviseringar och åtstramningar i kommunen med i genomsnitt 1,09 procent om året. I pengar motsvarar det uppemot 200 miljoner kronor årligen.
– Problemet är krokodilgapet. Vi måste kunna utveckla verksamheten. Samtidigt behöver vi ta ner nettokostnaderna med en procent om året, säger Mats Hansson, strateg vid Malmö stads ekonomiavdelning och tidigare budgetchef.

Man kan undre sig, om det overhovedet er noget håb om at undgå afgrunden.

Ett annat ekonomiskt problem är sysselsättningen i Malmö. För få arbetar. Den så kallade skattekraften har sjunkit stadigt i Malmö sedan sjuttiotalet och ligger nu på ungefär 85 procent av medelskattekraften i landet.

Vidare får närmare sju procent av Malmös hushåll försörjningsstöd, det som förr kallades socialbidrag. Andelen med försörjningsstöd är nästan dubbelt så hög i Malmö som riksgenomsnittet på fyra procent.

Krokodillegabet er det som kendetegner Malmös økonomi:

Långtidsprognosen som revisionsbyrån PWC har gjort på uppdrag av Malmö stad visar ett “krokodilgap” mellan kommunens framtida kostnader och intäkter. Gapet motsvarar en radikal skattehöjning på 6,41 fram till 2030 eller årliga nedskärningar på 1,09 procent motsvarande 200 miljoner, enligt rapporten.

Sydsvenskan