Kopierede/fra hoften

Foto: Stillbillede fra Youtube

Generalsekretær i Sveriges advokatsamfund, Anne Ramberg, kom med flere støttende twitter-meldinger og et blogindlæg i forbindelse med ego-aktivisten Elin Erssons «redningsaktion» på flyet for at standse en udvist, voldsdømt afghaner.

Fra hendes blog sakser vi:

Det främsta kännetecknet för en rättsstat är inte att människor är laglydiga, som några hävdar. Det är ett tillstånd som nog snarare kännetecknar diktaturer. Detta sagt är det givetvis viktigt att lagar följs och att rättsstaten för att fungera effektivt också kan garantera rättstrygghet för medborgarna samt att dessa upplever staten som en legitim företrädare för människorna. Annars riskerar statens legitimitet att urholkas och människors benägenhet att följa lagar att minska. Demokrati är inte begränsat till majoritetsstyre.

Ramberg forklarer sin støtte til Elin Ersson med at mennesker «ikke skal udvises til et land, som er i krig». Hvad den domfældte afghaner har gjort i Sverige er af underordet betydning, mener Ramberg:

För att återgå till Elin saknar jag underlag för att bedöma huruvida hon har gjort sig skyldig till något brott, brutit mot någon administrativ föreskrift eller måhända brutit mot avtalet med flygbolaget. Det är enligt min mening huvudsakligen ointressant.  Jag har heller ingen som helst kunskap om den person som skulle utvisas till Afganistan. Det är också av underordnad betydelse, oaktat det påstås handla om en 52 åring man som tidigare dömts för brott. Poängen är att människor inte ska utvisas till ett land som är i krig och där riskera sina liv alldeles oavsett om beslutet är fattat med stöd av lag och i enlighet med tidigare rättstillämpning. Mot detta har Elin visat motstånd.

Anne Ramberg skriver som om Sverige var et diktatur, som man bør opponere mod. Man skal kunne reagere med civil ulydighed, hvis man oplever love og regler som misbrug af magt eller som uretfærdige, mener Ramberg.  Oj,oj her er det store tag-selv-bord. Hvad man subjektivt oplever som uretfærdighed er jo unægteligt så forskelligt.

Jag vihåller att fler människor borde stå upp för de de tror på. Det innebär givetvis inte att det vore fritt fram att begå allehanda brott. Men, civil olydnad har inte sällan varit en förutsättning för utveckling. Frihetsrörelser, miljörörelser, kvinnorörelser har aktivt bidragit till viktiga samhällsförändringar. Civil olydnad är ett sätt att utan våld transparent reagera mot vad man tycker är missbruk av makt och orättfärdigt. Problemet under historiens gång har enligt min mening inte varit för mycket civil olydnad, utan frånvaron av civil kurage.

Rambergs støttereaktion til den civile ulydighed skabte stor opmærksomhed og røre i de sociale medier. Flere lurer på, hvor grænsen for civil ulydighed går. Kan man for eksempel bygge et hus i en strandzone, når man er uenig med kommunen?

En fråga; Jag anser att staten gått för långt med strandskyddet och inskränker min rättsom markägare. Anser du att det är OK om jag bygger ändå? Eller var går gränsen för civil olydnad?

Spørgsmålet er om Anne Ramberg i det hele taget er egnet til sin stilling som generalsekretær i Sveriges advokatsamfund? Det er tydeligt, at Sveriges Advokatsamfund nu stiller sig det samme spørgsmål. De tager afstand fra deres egen generalsekretærs udtalelser:

«Det som sägs i tweeten om en persons agerande i samband med ett försök att stoppa en utvisning ska inte förstås som ett ställningstagande från Advokatsamfundets sida till det lagliga eller lämpliga i agerandet.»

Anne Ramberg ble interviewet af SVT, men programmet kan kun vises i Sverige. Advokatsamfundet har lagt et kort referat.

– Vad man kan diskutera är när civil olydnad kan rättfärdigas. Det är inte så att så fort man inte tycker om en lagstiftning, ska man kunna inte följa den. Begreppet civil olydnad bygger på att man begår ett lagbrott och att det är en politisk handling. Man vill uppnå något som är relevant för andra än en själv, sa hun.

Derefter citerede hun minsandten Martin Luther King:

”Den som bryter mot en orättfärdig lag måste göra det öppet, kärleksfullt och med beredvillighet att acceptera straffet.”

Hun konstaterede, at civil ulydighed også bygger på tanken om at der findes en højere moralsk norm, som står over loven og som kommer i konflikt med loven eller i håndhævelsen af loven.

Advokater, der påberåber sig en moralsk norm, som står over loven, må man vel heldigvis endnu til Sverige for at finde.