Foto: Salahaddin Barakat (youtube)

«Det muslimske begravelsesfølge i Malmø blev eskorteret af politiet, noget som er sædvane i Mellemøsten. Man vil forhindre hævnangreb. De sørgende bar skudsikre veste.»

Sådan begynder Mohamed Omar sit hjertesuk i Samtiden. Masseindvandringen til Sverige er en dårlig måde at hjælpe verdens flygtninge på, fordi det koster meget og fører til at vi importerer mange af de samme problemer, som gjorde indvandreres hjemland nødvendigt at rejse fra, fortsætter han. Og resultatet?

Få kan idag förneka att delar av Sverige alltmer börjar likna Mellanöstern.

Isoleret set fremstår dette som en hård påstand, men Omar remser op:

Den 18 juni sköts tre unga män till döds i centrala Malmö. ”Jag hade fönstret öppet, så hör jag hur det smattrar, riktigt högt. Det lät som minst 15-20 skott, och som att det kom från ett automatvapen”, sa ett vittne som bor i närheten. Flera andra skadades i attacken.

Politiet mener, at dette var et opgør mellem bandekriminelle, altså noget som hører det kriminelle parallelsamfund til. Og er alt da ligesom i orden?

Vad vet vi mer? Jo, vi vet att en överväldigande majoritet av alla gängmedlemmar i Sverige har invandrarbakgrund. Vad hade just dessa för bakgrund? Man får en ledtråd när man läser om begravningen som skedde några dagar efteråt. Det var en muslimsk begravning. I media framgår att anhöriga har arabiska namn.

Dette er noget vi kender fra Mellemøsten, fra lande som Libanon, Irak og Syrien. Der eskorteres begravelsesfølger af bevæbnede mænd som tilhører samme parti, klan eller religiøs gruppe, skriver Omar. Begravelserne gøres til manifestationer.

En imam i Malmø, Salahuddin Barakat, skriver i et indlæg på Facebook at mange af ofrene og gerningsmændene knyttet til skudepisoden i Malmø hører til hans menighed. Han skriver:

”Tyvärr är det muslimska ungdomar som både står för våldet och de som drabbas främst av det. En efter en faller de!”

Politiet er lammet. Lørdag 30.6. blev der igen meldt om skud, denne gang fra Helsingborg. På et videoklip fra åstedet kan man se en mængde ophidsede mænd som kæfter op og råber på arabisk. Lige udenfor en butik eller café med arabisk tekst på skiltene, ligger en mand strakt ud på fortovet. Længere bort i gaden ligger en libanesisk restaurant. En bande står rundt om den liggende mand og sparker på ham.

En polisbil med blåljusen på står parkerad strax intill den liggande mannen. Men polisen gör ingenting. Förmodligen av rädsla.

Jag kan förstå deras rädsla. Dessa män som kommer från länder där det har varit krig i decennier och som är vana vid våld är inget att leka med. Det är länder som har präglats av brutala diktaturer, islamistisk extremism och klanfejder.

I Irak har det været krig i mere eller mindre sammenhængende 38 år. Striden både der, i Libanon og i Syrien står mellem ulige religiøse og politiske fraktioner, herunder også islamister. Stort set alle mænd, til og med smådrenge, kan håndtere skydevåben. Overgangen til et fredeligt hjørne langt nord på kloden bliver åbenbart for meget at takle for mange, fortsætter Omar:

Dessa män kommer till ett land som har varit i fred i två hundra år och har politiska ledare som oironiskt gör handhjärtan. Snacka om kulturkrock!

Det jag vill säga med denna krönika är detta: vi har facit i hand. Massinvandringen från Mellanöstern gör helt enkelt Sverige – steg för steg – till Mellanöstern. De religiösa striderna, fanatismen och brutaliteten, klanfejderna och korruptionen som präglar dessa länder kommer hit.

Omar frygter, at politiet ikke magter at håndtere situationen, hvis de fortsat lader sig bagbinde af politisk korrekthed og medier, som foretrækker at se gerningsmanden som offer. Specielt hvis gerningsmanden har indvandrerbaggrund, forstås. Derfor må der indføres asylstop straks, for ellers vil utrygheden i dele af Sverige blive så stor, at svenske borgere vil flygte derfra. Stærke ord fra Omar!

Jag bodde i det mångkulturella området Gottsunda i tretton år. Jag känner mig inte trygg där. Många anser att en person som, liksom jag lämnat islam, ska dödas. Vad händer när tillräckligt många med en sådan övertygelse samlas i ett område? Jo, du får ett parallellt samhälle, ett ”förortskalifat”, där andra regler gäller än i övriga Sverige. Men de goda och humana politikerna vill inte hjälpa oss som känner oss otrygga i Sverige, de som blir förföljda och hotas av islamister här, nej, det ger dem inga godhetspoäng.

Stikordet er «forstadskalifat», noget som Omar mener, er betegnende på for eksempel bydele som Rinkeby. Hvis ikke sharia gælder i disse områder på papiret, så gælder sharia i praksis:

Kvällen den 24 augusti 2015 sände Aktuellt ett reportage från Rinkeby. Reportern befann sig på torget med den somaliska ex-muslimen Mona Walter. Ett gäng aggressiva ungdomar samlades och jagade iväg Mona medan de skrek: ”Det här är inte Sverige!” och ”Hora!”

Hvad med de bandekriminelle og bøllerne, er ikke de gode muslimer? De beder måske ikke deres fem daglige bønner. Men som imamen Salahaddin Barakat skrev i sit indlæg på Facebook så deler de islams grundliggende tro og værdier:

”De är muslimer och känner sig som muslimer. De har en respekt för religionen i grund och botten, även om de inte följer den.”

Jo mere islam du importerer, jo mere islam får du.

Køb Hege Storhaugs bog her!