Efter nogen skriven frem og tilbage blev Carlqvist fjernet som arrangør. Nogle af os drog til Stockholm, men ikke alle. Carlqvist var på det tidspunkt blevet skribent for Gatestone, hvor hendes historier om voldtægtsepidemien i Sverige længe i top. Gatestone drives af Nina Rosenwald. Israels sag står højt. Hvis det skulle vise sig, at Gatestone havde en skribent som gik ind for samarbejde med nynazister, kunne det få alvorlige følger for Gatestones renommé. Document mener, at Gatestone gør et uvurderlig arbejde. Vi advarede derfor Rosenwald om, at Carlqvist kunne blive en belastning. Rosenwald reagerede prompte.

Nu har historien fået et efterspil. Carlqvist er gået et skridt længere: Hun sætter nu spørgsmålstegn ved, om der virkelig var seks millioner, som døde i Holocaust. Det sker samtidig med, at Rolf Malm skriver en kronik i Avpixlat, som fremhæver, at nogen af dem, der gik ind for af-nationaliseringen og indførelse af et multikulturelt Sverige i 1960´erne var jøder. Malm understreger deres jødiske baggrunn og pointerer, at ideerne blev fremført i den «jødiske Bonnier-familiens avis Dagens Nyheter». Enhver med et minimum af dømmekraft ved, at når nogen skriver «jødisk» foran Bonnier så betyder det noget. Man vil sige noget.

Vi hører fra unge mennesker, at det er blevet almindeligt at sætte tre parenteser omkring et navn for at vi,se at de er jødiske.

Antisemitismen dukker op i en ny form.

Avpixlat fik læst og påskrevet for sit faux pas. Redaktør Mats Dagerlind valgte i første omgang at bortredigere de belastende ord – og fjernede så artiklen fuldstændig. Men den indgår i en kontekst, og den har Avpixlat endnu ikke adresseret.

Det har Jan Sjunnesson derimod. Han skrev:

TVÅ AVSTÅNDSTAGANDEN MOT ANTISEMITISM

Den 14 april 2017 publicerade Avpixlat en krönika av Rolf Malm som innehöll antisemitiska påståenden. Han beskrev judar som om de agerade gemensamt, vilket är en konspiratorisk föreställning. Vidare skulle svenska judar på 1960-talet vilja slita sönder det svenska samhället. Detta lika illa tänkt och formulerat som resten av Malms utfall. Jag tar bestämt avstånd från hans åsikter och från Avpixlats publicering.  Den borde inte ha gått igenom en redaktionell granskning.

Dan Korn beskrev Malms förtäckta antisemitism i NyheterIdag igår, liksom Svenska Kommittén mot antisemitism (som dessutom har noterat att Avpixlat raderade delar av texten efter publiceringen) och den konservativa skribenten och poddaren Ronie Berggren har gått i hård polemik på Facebook. Jag ställer mig bakom deras kritik vilket jag påtalat för Avpixlats chefredaktör flera gånger.

I en mailkonversation tillsammans med andra upprörda Avpixlatläsare, där fler judar ingår, reagerade även jag på Malms text. Jag skickade deras kritik till Mats Dagerlind. Detta var dessvärre dagen efter publiceringen, men då var det för sent.

Jag har också en del annat att tillägga.

För det första så skriver jag regelbundet krönikor, reportage, nyheter, notiser bokrecensioner och essäer i Avpixlat. Jag visar och deltar i webbtv, ibland tillsammans med Avpixlats ansvarige utgivare Mats Dagerlind. Till skillnad från Rolf Malm är jag alltså mer knuten till denna kontroversiella webbtidning, men i likhet med honom har jag inget inflytande över själva publiceringarna.

För det andra så är Rolf Malms antisemitiska krönika  Mats Dagerlinds huvudvärk, men jag inser att den publiceringen även drabbar mig som fast skribent. Därför vill jag förtydliga att min reaktion på Malms krönika ingalunda är ett tillfälligt ställningstagande mot antisemitism i den så kallade Sverigevänliga folkrörelsen, tvärtom har jag beskyllts för att vara både så kallad bilderbergare och sionisthora.

 

INGRID CARLQVIST

För två månader sedan, den 7 februari, reagerade jag negativt på Ingrid Carlqvists antisemitiska uttalanden under ett föredrag i Göteborg. Jag satt på första bänk och hade tänkt att skriva ett referat för Avpixlat, men upptäckte under kvällen att det var omöjligt. Ingrid Carlqvists utfall mot svenska judar var desamma som Rolf Malms, vilket Svenska Kommittén mot antirasism noterade i sitt blogginlägg igår.

Istället för att skriva om föredraget för Avpixlats räkning, författade jag ett debattinlägg där jag tog avstånd från hennes uttalanden. Detta sändes till SVT Opinion, DN, SvD, Expressen och Nyheter24, men refuserades av samtliga.

Att Josefin Sköld på DN tackade nej efter att ha rapporterat om  Red Ice Radio  ett par dagar innan, ett högerextremt och vitmaktförespråkande medienätverk som drivs av Henrik Palmgren och som Ingrid Carlqvist samarbetar med i Norse News (vilket hon stolt berättade om på scenen i Göteborg) var märkligt. Men antagligen ville DN inte spräcka bilden av att personer som jag tillhör samma högerextrema fåra som Henrik Palmgren och, dessvärre Ingrid Carlqvist.

Jag tar mig helst rätten att definiera vad jag står för själv. Jag står bakom tanken på nationalstaten som ett fredsfrämjande projekt. Utan den ingen demokrati. Den måste försvaras utan hänvisningar till etniska grupper som judar eller andra folkgrupper. I detta kan alla samlas. Därmed finns inget utrymme i en sådan demokratisk samling för landet för de antisemitiska utfall som Rolf Malm och Ingrid Carlqvist visat prov på.

Etablerade medier vill gärna bunta ihop oss kritiker av invandringspolitiken till en och samma åsiktsgemenskap, där inga nyanser finns, där det som någon skriver påmålas en annan person.

Det finns en agenda i att få oss samtliga att framstå som människofientliga, uppenbart konspiratoriska och antisemitiska, istället för att lägga skulden på den individ som bör bära den. Hade min text publicerats då för två månader sedan, hade jag förmodligen inte förknippats med Rolf Malms antisemitiska svammel.

Man skulle tro, at det politisk korrekte Sverige ville omfavne en kendt profil fra højrefløjen, som tager afstand fra antisemitisme. Men nej. Alle redaktioner afviste Sjunnessons artikel.

Det fortæller en hel del. Det yderste højre, den sorte del, er blevet et våben man kan bruge mod den demokratiske højrefløj.

Sverige er om muligt blevet et endnu mørkere sted.