Kommentar

Biledet: Mickey Rourke spiller politimanden, som forsøger at rydde op i Chinatown i Year of the Dragon (1985) af Michael Cimino. Rourke afleverer en sigende replik i filmen «When I give up, the system gives up». Et samfund uden modige og frygtløse politifolk vil før eller senere opdage, at de står uden beskyttelse.

Peter Springare er sheriffen, som vil beskytte byen mod lovløshed. Han tager sin opgave alvorligt. Derfor bliver han forfulgt, ikke bare af sine overordnede i politiet, men også af pressen.

Springares offentlige engagement er blevet en alvorlig belastning for myndighederne. Han synliggør, at de ikke har kontrol, og at de er «fulde af løgn». Uanset hvad de foretager sig, vil de forværre situationen. Hvis de fjerner Springare eller giver ham mundkurv på, vil det øge folks vrede. Det er indlysende, at Springare vil tvinge myndighederne til at handle.

Hvem er mest bange? Folket eller de kriminelle, voldsudøverne og repræsentanterne for parallellsamfundene og no-go-zonerne?

Den 8. marts opdaterede Springare sin facebookside med  en lang «rapport» om kriminalitets-udviklingen i hans distrikt, Ørebro. Det han beskriver er så rystende, at selv Document, som har fulgt Sverige tæt, blev rystet.

Man bliver utrolig «ledsen» på Sveriges vegne.

Nu har jag åter fått tiden att räcka till för ett inlägg. Till alla er som oroligt skrivit till mig och undrat, om de militanta vänsteraktivisterna med sin hatpropaganda och angrepp på min person, samt mina chefer som vill tillvita mig brott på löpande band, lyckats få tyst på mig. Jag kan bara säga, ingen anledning till oro.

Jag har tagit del av en hel del inlägg i olika flöden som har med mig och min person att göra. Där har jag kunnat läsa att vissa meningsmotståndare har förbehållit sig rätten att beordra mig att ta avstånd från nazistiska och rasistiska extremister som tydligen sympatiserar med det jag skrivit. Jag har en gång för alla tydligt manifesterat min uppfattning om den högerextrema, nazisiska och rasistiska hatpropagandan. Jag har ingen anledning att varje dag ta avstånd från, eller förhålla mig till vare sig högerextrema eller vänsterextrema aktivister som befolkar olika sociala medier. Jag står för mina uppfattningar och de inlägg jag gör.

Alla de hatiska inläggg från vänsteraktivister med stark prägel på personförföljelse och de högerextrema hatiska och rasistiska inlägg mot invandrare, visar tydligt på att jag har rätt och att mitt budskap har relevans. Nämligen att våra etablerade politiker måste ut på banan och ta makten över frågan och avväpna de polariserade krafterna på den yttersta vänstersidan respektive höger, vilka inte är ett dugg intresserade av att diskutera sakfrågor. De är bara ute efter hat, hat och personförföljelse.

Jag är fortfarande så jävla trött. Jag är trött på att skolan är ett enda kaos. Inte för att jag personligen upplevt skolans kaos. Men jag litar på och förminskar inte de visselblåsare som snart sagt varje dag larmar om förhållanden i skolan. Över stora delar av Sverige. Företrädare för fackliga organisationer i skolan intervjuas i olika medier och vittnar om oreda, kaos och övergrepp. Lärare som på löpande band lämnar på grund av utbrändhet och rädsla/skräck för sin arbetsplats. Uppgifter om ensamkommande flyktingar som inte är inskrivna i vissa skolor, men ändå går dit och äter och trakasserar elever. Vittnesmål om hot, övergrepp och sexuella övergrepp som föranleder skolor att temorärt stänga. Langning och försäljning av narkotika på skolor.

Det är inte jag som påstår detta, utan lärare och rektorer som själva arbetar på dessa skolor.

Jag kan bara hänvisa till vad vi utreder just nu på min grupp. Nämligen ett mycket våldsamt upplopp på en skola i Hallsberg i måndags. Där ett stort antal personer gick till förenad våldsam attack mot så väl skolan som polisen. Elever fick ta skydd i skolan och skolan stängdes. Vi lyckades gripa 11 personer där, 10 var av utländsk härkomst och 1 person av svensk härkomst.
Detta är ingen känsla och någon slags effekt av min «rasistiska» agenda, utan detta är verklighet.

Jag är fortfarande så jävla trött på de alarmerande rapporterna som så gott som dagligen kommer om att sjukvården är ett inferno. Läkare och sjuksköterskor som larmar ut om kris och att patientsäkerheten inte kan garanteras. Sjukvårdspersonal går på knäna, utbrändhet och rädsla. Personal och fackliga företrädare pratar om att man på en del större sjukhus bedriver någonslags krigssjukvård. Det är inget jag upplevt. Detta är sanningar som kommer från läkare och sjuksköterskor i vården. Jag har ingen anledning att misstro dessa kämpar i den offentliga sektorn.

När det gäller sjukvården vet inte JAG vad som är orsaken till problemen. Inte heller när det gäller ordningsproblemen i skolan. Jag har aldrig heller pekat ut att det skulle vara invandrarnas fel. Naturligtvis är de allra flesta invandrare och asylsökande rediga och ordentliga människor som söker skydd och möjlighet till ett bra liv och framtid i Sverige. Detta borde vi också kunna ge dem.

Det jag dock kan stå upp för och inte dagtinga med mitt samvete kring, är alla de brev, mail, kort, sms etc som jag fått senaste månaden från lärare, rektorer, läkare, sjuksköterskor från hela landet. Samstämmigt vittnar de om orsaker som kan härledas till en dysfunktionell invandrings-och integrationspolitik. Samtidigt som många också säger att de inte vågar torgföra detta.

Så varför kan man inte, under ledning av våra folkvalda riksdagspartier enas om att djuploda dessa frågor, som är så fundamentalt viktiga för hela vårt samhälles fortsatta utveckling. Utan att ta hänsyn till de polariserande vänsterextrema och högerextrema krafter som bara sprider kaos och hat omkring sig.

Mitt motiv är just detta att försöka göra Sverige bättre att leva och utvecklas i för alla, både infödda «svenskar» och invandrare. Och därigenom också förinta alla de vänsterextrema journalister som förpestar debatten med sina abnorma agendor.

Många har också hört av sig och vill ha ytterligare lite statistikuppgifter från min arbetsvardag på grova brott i Örebro.

Självklart skall jag delge detta. Det är inga hemligheter eller sekretessbelagda uppgifter.Jag tog en titt idag i mina»register» i min egen «polisdator». I den polisdator som jag har betalt för att surfa runt i, veckans alla dagar och som min arbetsgivare ändå uppenbarligen tycker att jag gör olovligt intrång i?????
Men vi skiter i det.

Idag onsdag och resten av veckan jobbar vi med följande;

Utressning, 2 häktade misst. svensk härkomst
Försök till mord, 1 anhållen utländsk härkomst
Våldsamt upplopp 11 anhållna 10 utländsk härkomst 1 svensk härk.
Grovt dopingbrott 1 häktad, utländsk härkomst.
Människohandel/utpressning, 1 misst. utländsk härkomst.
Mord, 1 misstänkt utländs härkomst.
Våldtäktsärende, 7 våldtäkter, 1 misstänkt, utländsk härkomst.
Olaga frihetsberövande, 1 misstänkt, utländsk härkomst.
Försök till mord igår i Karlskoga. Milimetrar och sekunder från 2 mord. 1 anhållen, utländsk härkomst.
Våldtäkt, 1 misstänkt, utländsk härkomst.

Inget av dessa ärenden fanns och redovisades i mitt första inlägg om den veckan. Detta är heller inte särskilt utvalt utan jag bara gick in helt förutsättningslöst idag.

Detta är fakta och inget som jag i något flummigt medvetande tror mig se. Jag tycker bara så synd om de brottsoffer som döljer sig bakom dessa ärenden. Jag kan säga att de till största delen själva är invandrare. Denna fakta gör mig heller inte till nazist eller rasist.

Så är det och så får det bli för denna gång.

Et sundt samfund hylder en politimand, der reagerer som Springare. Men ikke Sverige. Her bliver han gjort til en folkefjende.
I Danmark er billedet mere tvetydigt, men ikke desto mindre også nedslående. Jyllands-Posten gengiver ganske vist Springares seneste postering, men gør det under overskriften:

Jyllands-Postens journalist Sarah Kott finkæmmer teksten for at se, om der er noget i den, der kan bruges mod afsenderen. Hun er sindbilledet på dem, der læser en tekst som Fanden læser biblen. Hun vil konsekvent læse og forstå alt i den mest negative betydning og hun støvsuger teksten for at finde en sætning, hun kan henrette forfatteren med.

Så destruktive er medierne blevet. Den samme avis, der er et af de vigtigste terrormål og som derfor er omdannet til en fæstning, er selv blevet en af forfølgerne.

Det er ondsindet journalistik Sarah Kott og JP bedriver. Peter Springare risikerer mere end sin karriere i dagens Sverige. Den samme Jyllands-Posten, som på lederplads skriver at, havde man vidst, hvordan udviklingen ville blive i Malmø, skulle man ikke have bygget Øresundbroen, går målrettet efter den politimand, som er ved at blive en folkehelt.

Det er skammeligt – og Jyllands-Posten vanærer Flemming Rose, Kurt Westergaard og de andre tegnerne som aldrig kan leve normale liv mere.

 

3 svar til “Jyllands-Posten er sunket dybt i angrebet på Peter Springare”

  1. Britta Due Andersen siger:

    Send indlægget til jp

  2. KnudMadsen siger:

    Det er helt ufatteligt at JP er sunket så dybt. Men når det mest modbydelige inden for MSM, Politiken med alle dens hæslige afarter, ejer sprøjten, bliver det vel ikke anderledes. Det var en uhellig overtagelse, der skete.

  3. Jens Ellekær siger:

    Kære Hans Rustad.

    Det er pudsigt, at du henviser til Mickey Rourkes figur, der skal rydde op i New Yorks Chinatown i “Year of the Dragon”. I den elleve år ældre “Chinatown” instrueret af Roman Polanski, siger privatdetektiven J.J. Gittes (Jack Nicholson) om Los Angeles’ Chinatown: “When in Chinatown do as little a possible.”

    Det ser ud til, at det vælder frem med chinatowns i Europa.