Som tidligere antydet, førte samarbeidet mellom Sven-Bertil Taube og Ulf Björlin fra begynnelsen av 1960-tallet til flere legendariske album, blant annet Taube sjunger Taube (1960), der Sven-Bertil synger flere av sin far Evert Taubes (1890-1976) viser.

Evert Taube har skrevet den følgende innledning til denne sin muligens best kjente vise:

Ja, den härliga Sjösalavåren. Den innebär också att man sätter båtarna i sjön, hissar segel och seglar ut med kusten
Till exempel den gamle lantjunkaren på Håtö Carl von Schewen. Där på hans underbara ö där han har flyttat ut på svansen. Håtö svansar ligger ju utanför Håtö gods i Roslagens famn, och där har vi då haft mycket om roligt om somrarna i ljusa sommarnätterna säkert i juli.

Och därifrån härstammar då en visa som jag kallar den ursprungligen för “I Roslagens famn”, men som har kommit ut och blivit mera känd under beteckningen “Calle Schewens vals” och som återfinnes i min bok “Ultramarin”.

I Roslagens famn på den blommande ö
Där vågorna klucka mot strand
Och vassarna vagga och nyslaget hö
Det doftar emot mig ibland
Där sitter jag uti bersån på en bänk
Och tittar på tärnor och mås
Som störtar mot fjärden i glitter och stänk
På jakt efter födan, gunås

Själv blandar jag fredligt mitt kaffe med Kron
Till angenäm styrka och smak
Och lyssnar till dragspelets lockande ton
Som hörs från mitt stugugemak
Jag är som en pojke, fast farfar jag är
Ja, rospiggen spritter i mig!
Det blir bara värre med åren, det där
Med dans och med jäntornas blig

Se måsen med löjan i näbb, han fick sitt
Men jag fick en arm om min hals!
O eviga ungdom, mitt hjärta är ditt
Spel opp, jag vill dansa en vals
Det doftar, det sjunger från skog och från sjö
I natt ska du vara min gäst!
Här dansar Calle Schewen med Roslagens mö
Och solen går ner i nordväst

Då vilar min blommande ö vid min barm
Du dunkelblå, vindstilla fjärd
Och julinattsskymningen smyger sig varm
Till sovande buskar och träd
Min älva, du dansar så lyssnande tyst
Och tänker att karlar är troll
Den skälver, din barnsliga hand, som jag kysst
Och valsen förklingar i moll

Men hej, alla vänner som gästar min ö!
Jag är både nykter och klok!
När morgonen gryr, ska jag vålma mitt hö
Och vittja tvåhundrade krok
Fördöme dig skymning, och drag nu din kos!
Det brinner i martallens topp!
Här dansar Calle Schewen med Roslagens ros
Han dansar när solen går opp!