Giovanni Segantini (1858-1899)
Olje på lerret, 86 x 137,5 cm, Städelsches Kunstinstitut und Städtische Galerie, Frankfurt.

Gjennom sine mange opphold ved sanatorier i Sveits ble den finlandssvenske lyriker Edith Södergran (1892-1923) ganske godt kjent med slpelandskapet. Noen av disse inntrykkene ga seg utslag i hennes diktning, som i O mina solbrandsfärgade toppar fra samlingen Septemberlyran, som ble utgitt i 1918.

O mina solbrandsfärgade toppar,
tagen I mig tillbaka?!!!
Evigt vill jag bo i Eder ensamma lustgård.
Där allena är mitt hem,
där eldögda änglar
knäfallande
kyssa bort all längtans dagg från jorden.

O mina oförmörkade toppar!
Icke en dag lever jag fjärran från Eder,
osäll skulle jag förgås.
Jorden dog för mig på tredje dagen,
hennes skogar susa ur en dröm för mig.
Vad äro mig broar, fält och byar?
Fläckar på din renblå himmel,
skugga i ditt ljusa öga, dag,
vargars tjut ur en avgrund.

O mina solbrandsfärgade toppar –
– kunde jag byta ut en värld mot min kraft?
Läker jag mig själv,
är denna droppe nog för allt som andas.
Därför, längtan, spänn ditt bröst!
Vilja, väx högt upp i skyarna!
Resen Eder, raska krigare,
lätta och lustiga som beväpnade djävlar!
– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Vit jord och hög himmel
lägga vi till Edra fötter, solbrandsfärgade toppar.

Jean Sibelius’ Rakastava op. 14 (versjonen av 1912) fremført av The Hallé Orchestra, dirigent er John Barbirolli.