Kopierede/fra hoften

Kongens have, København, 24. april. Foto: Steen Raaschou

For omkring et år siden blev redaktøren af Snaphanen, der løbende orienterer om islamiseringens fremmarch, opsøgt af politiet på sin private bopel og iført håndjern.

Redaktør Steen Raaschous computere blev beslaglagt og taget med på politistationen. Mig bekendt har han aldrig fået computerne tilbage.

Nu har han fra Kriminalforsorgen modtaget en friskfyragtig hilsen, der indledes med “Hej Steen”. Han skal komme til en grundig personundersøgelse.

Man vil undersøge hans mulighed for at blive resocialiseret, hans forhold til alkohol, stoffer og sindssyge og egnethed til samfundstjeneste. Indholdet er både uforskammet og stupidt.

Steen Raaschou er ingen årsunge, men modtager folkepension.

Jeg ville sige nej til denne kælne uforskammethed, returnere brevet og anmode om at blive tiltalt på ordentlig måde med både for- og efternavn.

Skrivelsen omtaler “den verserende sag”, men er der udarbejdet et anklageskrift? Ved Steen Raaschou i det hele taget, hvilken forbrydelse han ifølge politi og anklagemyndighed har gjort dig skyldig i?

Ved at efterkomme Kriminalforsorgens indkaldelse, rækker han Fanden en lillefinger og indrømmer indirekte, at han har begået en forbrydelse.

I Sovjetunionen blev selvstændigt tænkende og efter regimets opfattelse ubekvemme personer anbragt på psykiatriske anstalter til behandling for deres “tvangstanker”.

Jeg får gåsehud af at læse Kriminalforsorgens skrivelse.

Professor Bent Jensen: Raaschous “verserende sag”

Kristianstad 19 juni 2020.

Om Steen Raaschou.

Jag har, i egenskap av författare och kulturjournalist med ett mångårigt intresse för Danmark (jag bevakade danskt litteraturliv för Kvällspostens kulturredaktion under många år, samt senare också för Kristianstadsbladets kulturredaktion, samt som redaktionsmedlem i kulturtidskriften Rallarros, samt som redaktör och utgivare av tidskriften Studiekamraten), och som vän haft lång kontakt med Steen Raaschou.

Vi har också träffats vid ett par tillfällen i Köpenhamn, senast sommaren 2018 då jag och min hustru tillsammans med Steen Raaschou bland annat åt frokost i Nyhavn (på restaurang Told & Snaps) och sedan flanerade genom staden till Kongens Have. Min fru och Steen Raaschou har ett gemensamt intresse i fotokonstens värld och kunde utväxla tankar om naturfotografi och porträttfoto av människor.

Under de år jag känt honom har vi hittat flera gemensamma beröringspunkter, bland annat i dansk-judisk historia, med den viktiga räddningsaktionen under ockupationsåren, då danskar hjälpte sitt lands judar över till den skånsk-svenska kusten. Vi har också funnit enskilda personer, som Steen känt, och jag haft kännedom om som läsefrukter, som intresserat oss och som fungerat som bildningsideal.

Den viktigaste därvidlag är Peter P. Rodhe (1902-1978), den stora humanisten, motståndsmannen, läraren och författaren, som dels skrev den grekiska kulturens historia i fem band, var redaktör för en bokserie med verk av Søren Kierkegaard, och framför allt utgav Midt i en ismetid, en bok som fortfarande äger stor giltighet, i sin kritiska granskning av totalitära idéer.

Utöver detta har Steen Raaschou och jag ett gemensamt intresse i bildkonstens historia, och en gemensam favorit i dansken Palle Nielsen (1920 – 2000).

Jag känner Steen Raaschou som en humanist och klassiskt bildad europé. Till alla de breda kulturintressena vill jag också understryka hans vakna blick för alla de ideologier som romantiserar och/eller praktiserar våld, i väpnad form såväl från politiska som religiösa grupperingar.

Steen Raaschou är så vitt jag vet, grundat på många års brevväxlingar och andra kontakter, en gammeldags hedersman. Jag är tacksam över att få kalla mig hans vän.

Thomas Nydahl, Kristianstad