Det skabte betydelig politisk rabalder da et flertal i den svenske Rigsdag i juni vedtog at give 9.000 ID-løse «uledsagede børn», som allerede havde fået afslag på deres ansøgning om opholdstilladelse, en ny chance for at blive i Sverige. Vi skriver bevidst «børn» i anførselstegn, for 78 % af dem har fået deres alder opjusteret til 18 år af det svenske Migrationsverket.
Nu afsløres det, hvordan regeringen Løfven og dens støtter har arbejdet i kulisserne med et nyt regelsæt, som skal sikre disse 9.000 ”børn” opholdstilladelse. På spil er intet mindre end grundstenen i enhver retsstat: Hvordan love og regler vedtages på korrekt vis.
Sagsbehandlingen af den såkaldte «Gymnasielagen» kan vise sig at sætte en stopper for, billedeligt talt, at lukke en hel by, befolket med 99,4% mænd, på størrelse med Notodden ind i landet i én omgang.
Kort fortalt forsøgte regeringen Løfven at få en ny lov igennem, gældende fra 1. juli i år, hvor et oprindeligt krav om at asylsøgere skal kunne bevise deres identitet for at kunne søge asyl, blev fjernet mellem første- og anden behandlingen i det såkaldte Lagrådet. Expressen skriver:
En af ændringerne var, at man fjernede kravet om at en person skulle kunne bevise sin identitet. Og det er just den del af lovteksten, som det ikke går an at anvende i praksis, ifølge Fredrik Löndahl fra Migrationsdomstolen i Malmø:
– Kärnan i problemet är att det inte var formulerat på det här sättet första gången man skickade det här på remiss [høring]. Efter all kritik som kom så gjorde man den här förändringen, och har då inte skickat den biten på remiss. Man har heller inte trängt in på djupet i de frågeställningar som väcks med anledning av den formuleringen.
Loven var ikke mange dage gammel før den blev efterprøvet ved Migrationsdomstolen i Malmø. Der behandlede man en ansøgning om opholdstilladelse fra en iraker, som ikke kunne bevise sin identitet, og som henviste til den nye lov, der fjerner beviskravet. Domstolen afviste imidlertid ansøgningen med begrundelse i den vilkårlige sagsbehandling, loven har været gennem.
– I propositionen saknas en analys av hur förslaget förhåller sig till Sveriges åtaganden inom Schengensamarbetet och det finns även oklarheter kring hur ett grundat ställningstagande ska kunna göras i en vandelsprövning när identiteten är oklar. Detta understryker ytterligare behovet av beredning, avslutar Fredrik Löndahl
Migrationsdomstolen anser i dommen att bristerna i beredningen är sådana att bestämmelsen om sänkt beviskrav inte får tillämpas. För uppehållstillstånd med stöd av gymnasielagen krävs därför att den asylsökande klargör sin identitet. Eftersom mannen inte gjort detta, avslogs hans överklagande.
Löndahl bemærker tørt, at domstolen ikke må bruge en lov, som ifølge dens mening ikke har været igennem en forsvarlig sagsbehandling.
– Man har ändrat lagtexten mitt under pågående process och sen bara kört på, säger Fredrik Löndahl, chefsrådman vid Migrationsdomstolen i Malmö.
En uge senere behandlede Migrationsdomstolen i Stockholm en tilsvarende ansøgning om opholdstilladelse, men heller ikke den fandt at måtte bruge loven, da den strider mod allerede gældende lov.
Även Migrationsdomstolen i Stockholm menar att de slopade identitetskraven är problemet i lagtexten. Men i stället för att hänvisa till lagens beredning väljer man alltså att underkänna den enbart på grund av att den strider mot annan gällande rätt.
– Slutsatsen är densamma. Det sänkta beviskravet ska inte tillämpas, men vi tar det på en annan grund. Vi går direkt på att EU-rätten kör över oss. Det finns inte utrymme för Sverige att göra det här undantaget med tanke på de EU-överenskommelser som finns. EU-rätten går före inhemsk lag, säger Laakso Utvik.
I sådanne sager er Migrationsöverdomstolen sidste retsinstans, og en afgørelse der vil skabe et prejudikat, dvs. stikke kursen ud og måske danne præcedens for tilsvarende sager i fremtiden. En afgørelse i Migrationsöverdomstolen er imidlertid ikke ventet før slut september – og i mellemtiden er der valg i Sverige.
I mens fortsætter Migrationsverket alligevel med at arbejde for fuld skrue med at vurdere opholdstilladelser med støtte i den nye lov. Og det parodiske er at hvor Migrationsverket bevilger opholdstilladelse med støtte i en lov som indtil videre er underkendt af to domstole, så kan sådanne beslutninger ikke efterprøves eller ændres efterfølgende– selv om den nye lov skulle blive underkendt af domstolene og af allerede eksisterende lovgivning!
Kirsi Laakso Utvik är chefsrådman vid Migrationsdomstolen i Stockholm. Även hon bekräftar att Migrationsverket nu kan bevilja uppehållstillstånd med stöd av en lag som i slutänden kanske inte går att tillämpa.
– Ja, vist kan det blive sådan, absolut.
Hon bekräftar även att uppehållstillstånd som Migrationsverket nu delar ut med stöd av den nya lagen är definitiva och inte möjliga att överklaga senare – oavsett vad Migrationsöverdomstolen beslutar.
– Nej, det finns inget klagoberättigande då, säger Kirsi Laakso Utvik.
Tin Sanandaji kommenterer på egen FB:
Farsen fortsätter. Även Migrationsdomstolen i Stockholm slår ned Afghanamnestin som illegal, och är ännu hårdare än förra domstolen [Malmø].
Ni kan dock glädjas åt att detta inte spelar någon roll. Denna del berör 4000 av de 9000 ensamkommande. Det tar till september innan rättsprocessen är klar, och under tiden delar Migrationsverket ut amnesty med stöd av den olagliga lagen. Eftersom uppehållstillstånd inte kan överklagas kommer alla 4000 troligen hinna få amnesty innan lagen slutligen rivs upp! Löfven och Lööf kommer att få igenom sin amnesty genom att driva igenom en olaglig lag i strid mot lagrådet och sen passa på att snabbt dela ut uppehållstillstånd under tidsluckan det tar innan domstolarna hinner ogiltigförklara den. Det är vad regeringen menar med ordning och reda i asylprocessen, att styra Sverige som en bananrepublik utan bananer.
Hvilket flovt og pinligt juristeri dette er blevet for Sverige. Ville regeringen Løfven have spillet roulette med retssikkerheden for 9.000 tilfældige svenskere?