Thomas Gür, oprindeligt fra Tyrkiet, er en svensk journalist og kommentator med kritisk blik på den svenske indvandringspolitik. Under Almedals-veckan på Gotland holdt Gür et foredrag på kirkebakken udenfor domkirken i Visby. Den svenske avis Dagen skriver:

[…] Thomas Gür talade om integration, under temat ”9,5 teser om migration” där han tog upp flera problem kopplat till invandring och vad han vill ska göras. Han pratade bland annat om parallellsamhällen och kom även in på kvinnors ökade osäkerhet.

– Jag talade om att varje våldtäkt borde dömas utan straffrabatt, även om man våldtagit flera kvinnor. Men det var inget som var kopplat till invandring. Det talades inte överhuvudtaget om det var svenska eller utländska män, säger Thomas Gür

Men dette kunne domprovst Mats Hermansson ikke lide. Det han hørte, var et foredrag om «hur svenska kvinnor våldtogs av utländska män», og den slags rimer jo ikke med det budskab kirken står for. Selv ikke, hvis det skulle være rigtigt?

– Det var ett otrevligt och konfrontativt budskap, säger han.

– Vi diskuterade vad vi skulle göra, och vår första åtgärd var att ringa polisen. Sedan bedömde vi att det var fara på färde.

Så ringde han i stället i kyrkklockorna i Visby domkyrka.

«Fare på færde»?!? Reaktionerne er ikke udeblevet. Gür selv oplevede hændelsen som beklemmende:

– Kyrkklockor ska bara tas till i extrema lägen. Så har också skett i samband med nazistiska möten.

– Men att ringa för fara och färde för att en borgerlig debattör har ett seminarium, utan högtalare eller hjälpmedel, det är som att använda storsläggan mot mjukost, säger Gür.

Domprovsten har efterfølgende indset, at han overreagerede lidt rigeligt.

– Det var ju inte fara å färde. Det var överilat av mig, dumt gjort, säger han till TT.

Han säger att han blev överraskad när han såg att det pågick ett möte utanför kyrkan, och att deltagarna dessutom burit i väg uteserveringens stolar. Han säger också att han inte hörde så mycket av vad som sades.

Kirken hører vist akkurat det, den ønsker at høre.

Thomas Gür skriver på egen FB en god opsummering af det hele. Nederst er der links til dele af Gürs foredrag samt domprovstens reaktion.

EN PERSONLIGT AFSLUTNING

Igår onsdag hade jag, som säkert många FB-följare vet, för det andra året anordnat ett pop-up-seminarium om integration, utanför parken om omger Visby domkyrka. Den samlade cirka 100 intresserade deltagare som lugnt lyssnade när jag utan högtalare föreläste kring integrationsfrågor i ett 20-årigt perspektiv. Jag hade även planerat en diskussion med deltagarna som underlag för en artikel i Göteborgs-Posten till början av augusti.

Någon längre diskussion blev det inte, då plötsligt – utan förvarning eller något påpekande från kyrkans personal – kyrkklockorna plötsligt drog igång efter att jag ”mässat” i kanske en halvtimme.

Det var domprosten Mats Hermansson som beslutat sig för att ringa i klockorna för att varna om ”fara å färde” och på så sätt störa ut mitt möte.

Domprosten har sedermera, i ett pressmeddelande från Svenska Kyrkan, förklarat: ”Beslutet att ringa i klockorna var överilat, situationen motiverade inte den åtgärden.” Därefter skrev även ärkebiskopen Antje Jackelén följande: ”Håller med domprosten om att det var överilat att ringa i kyrkklockorna.”

Därmed kan också sägas att den civilitet som jag efterlyste i mitt försök till samtal med domprosten utanför kyrkporten, till del är upprättad. Det är en väsentlig aspekt av det demokratiska och frihetliga samtalet att vi, i dialogen och polemiken med våra motparter och meningsmotståndare, inte tar till vare sig överord eller oöverlagda handlingar som vi senare måste ångra såväl i offentligheten som säkerligen också i andanom.

Ty det är trots allt fast inmurat i den grundläggande tro som även är Svenska Kyrkans, en övertygelse om att även den mest förtappade av oss kan finna vägen, sanningen och livet. Och att vi kan hoppas på förlåtelse, så som också vi är beredda att förlåta dem oss skyldiga äro.

Sålunda är tilldragelsen i Visby på ett personligt plan utagerad för min del, även om jag skulle tro att den kommer att diskuteras från ett antal mer offentliga aspekter även framöver, och obeaktat att jag inte fått någon personlig ursäkt från Svenska kyrkan företrädare om att det ringts ”fara å färde” för att varna för en enskild svensk medborgare.

Slutligen: I diskussionen som följt på denna händelse har det både ställts frågor och framförts olika påståenden om vad jag sade dels när jag talade på kyrkbacken i cirka en halvtimma, dels när jag försökte samtala med domprosten utanför kyrkporten. Det bästa med de två tillfällena är att allt finns inspelat, och man kan sålunda bilda sig en uppfattning själv.

Länkar till mitt tal:
https://www.facebook.com/anna.jung.9469/videos/10155931784068579/

https://www.facebook.com/thomas.gur.5/videos/1976328979085285/

Länkar till citaten:
https://www.svenskakyrkan.se/…/uttalande-av-domprost-mats-h…

https://twitter.com/BiskopAntje/status/1014541039707844608