Demonstranter foran Riksdagen i Stockholm protesterer mot innstramninger i asyl- og familieinnvandringen den 21. juni 2016. 

En fråga som har plågat mig i många år är hur den extrema befolkningsförändring som vårt land genomgår har kunnat ske utan att det har varit en avgörande fråga i någon valrörelse. Svenska folket har aldrig fått närmare information om hur landets demografiska sammansättning oåterkalleligt förändrar Sverige till ett helt annat land än det var, för låt oss säga bara 20 år sedan.

Emellertid finns det i stor utsträckning tillgängliga fakta för den medborgare som vill (och orkar) gå in i myndigheternas databaser. I den här texten kommer uppgifterna från Statistiska centralbyrån (SCB) och Migrationsverket.

Från millennieskiftet fram till och med 2017 har befolkningen i landet med utländsk bakgrund ökat med nästan 1,3 miljoner personer, medan de som har svensk bakgrund har minskat med 22 000. Till utländsk bakgrund räknar jag utrikes födda och de som föds här med två utrikes födda föräldrar, medan svensk bakgrund gäller för dem som har två inrikes födda föräldrar. Personer med ena föräldern född i Sverige och den andra i utlandet delar jag 50/50 mellan grupperna. Räknar man så har 28 procent av landets invånare utländsk bakgrund idag.

Detaljstuderar vi denna befolkningsförändring ser vi att de som är utrikes födda och som är födda här med två föräldrar från utlandet utgör nästan hela ökningen, medan de med två svenskättade föräldrar är den grupp som har minskat mest, minus drygt 132 000 under denna tidsperiod. Jag kan inte tro att det finns något annat västligt land som har genomgått en liknande utveckling, om man ser förändringen i förhållande till landets folkmängd. Siffrorna här ovan handlar om människor som enligt SCB är folkbokförda i landet. De som befinner sig i asylprocessen, inte har fast bostad eller uppehåller sig illegalt i landet är inte medräknade.

Till saken hör också att SCB och Migrationsverket 2003 beslöt sig för att ”strama upp informationen”, som en anställd statistiker på ett av verken uttryckte saken. Tidigare hade myndigheterna räknat alla dem som hade en utrikes född förälder som invandrare, men nu gjorde man ett lappkast och gav dem en svensk bakgrund istället. Över en natt fick vi en halv miljon färre personer i riket med utländsk bakgrund.

Hur den pågående förvandlingen av vårt land har möjliggjorts återspeglas i Migrationsverkets siffror. Sedan 2000 och fram till april i år har verket totalt sett beviljat 1 700 000 uppehållstillstånd, de allra flesta permanenta. 375 000 av dessa har gått till asylsökande som fått stanna. Lågt räknat har det kommit lika många av deras anhöriga, enligt en expert på Migrationsverket. Den asylrelaterade invandringen skulle alltså omfatta minst runt 750 000 personer under denna period. Övriga uppehållstillstånd har gått till arbetskraftsinvandrare både inom och utanför EU, gäststudenter samt anhöriga till dessa, nyetablerade relationer (alltså inte familjeåterförening), och en mindre grupp adopterade barn.

Hur den Humanitära Stormakten har gått från skritt till galopp blir tydligt om vi blickar tillbaka till 1980-talet, då Sverige totalt sett beviljade i genomsnitt 20 000 uppehållstillstånd per år. Under 2010-talet har den siffran mer än femdubblats och hittills ligger vi under detta årtionde på 105 000 uppehållstillstånd per år.

Jag vet att det inte finns någon som har sett en nettoinvandrare, men om man räknar invandring minus utvandring efter födelseland får man faktiskt fram en sådan profil. Då kan vi se att mellan 2000 och 2017 ligger Syrien i topp med 158 000 personer som netto har tillkommit i folkbokföringen under perioden. Därefter kommer Irak, Somalia, Afghanistan och Eritrea (Polen ligger också bra till, men det har jag inte räknat med, där rör det sig inte om permanenta uppehållstillstånd, utan om rörlig arbetskraft inom EU).

Personer födda i Sverige är den största gruppen som lämnar landet. Drygt 84 000 fler än de som återinvandrade sade farväl till fäderneslandet under denna tidsperiod. Trots det har journalisterna under många år hävdat att den största enskilda grupp som invandrar är svenskar i förskingringen, men utelämnat utvandringen.

Bara hittills i år (till och med april) har vi totalt beviljat drygt 40 000 uppehållstillstånd, varav knappt 8 000 till asylsökande, en bråkdel av vad som exempelvis gäller för våra nordiska grannländer.

2017 beviljade Sverige 3,5 gånger så många uppehållstillstånd till asylsökande – drygt 36 000 – som övriga Norden gjorde tillsammans. Norge, Danmark och Finland beviljar var för sig i genomsnitt endast runt en tiondel så många asylsökningar som vi gör. Skulle vi ligga på deras nivå och ändå vara generösa och bevilja dubbelt så många som något av våra grannländer, så skulle vi fortfarande bara sagt ja till en femtedel av alla de asylsökande som nu fått stanna. Detta hade naturligtvis påverkat den påföljande anhöriginvandringen i samma riktning. Då hade Sverige varit ett helt annat land, och ordet ”utmaning” hade fått reell innebörd, istället för att, som nu, endast fungera som en besvärjelse.

En majoritet av de asylsökande som kommer hit är unga män från världens mest dysfunktionella och våldsamma länder, som präglats av klankultur. Den mest brottsaktiva gruppen, män 15–44 år, utgörs numera till en dryg tredjedel av män med utländsk bakgrund. I de större städerna är deras andel i gruppen ännu högre och utvecklingen har rusat sedan millennieskiftet.

I Stockholm och Göteborg är de runt 44 procent, i Malmö drygt 55 procent, i Södertälje 66,5 och Botkyrka 71,5 procent, men även i städer som Helsingborg, Eskilstuna, Borås och Västerås utgör de runt mellan 40–50 procent av gruppen män 15–44 år.

Artikkelen ble først offentliggjort hos Det goda samhälletden 24. mai 2018. Gunnar Sandelin (f. 1951) er en svensk sosionom og journalist som har arbeidet som sosialarbeider og i Sveriges Television (SVT). Han er blant de få svenske journalister som skriver om masseinnvandringen og dens konsekvenser der til lands. Sammen med Karl-Olov Arnstberg har han skrevet flere bøker – fremfor alt Invandring och mörkläggning, hvor man stifter bekjentskap med det astronomiske hykleriet på saksfeltet i svensk offentlighet.

Bestill Douglas Murrays bok «Europas underlige død» fra Document Forlag her!