Helene Schjerfbeck (1862-1946)
Olje på lerret, 95 x 70 cm, Ateneum, Helsinki.

Finsk titel: Kirkkoväkeä

Man kan med stor rett omtale tiden rundt forrige århundreskifte, og godt inn i 1900-tallet som noe av en gullalder for finsk malerkunst. Akseli Gallén-Kallela var den dominerende, ved siden av Albert Edelfeldt og Pekka Halonen. Helene Schjerfbeck, som trolig var den mest originale og nyskapende, sto lenge i skyggen av disse ruvende skikkelsene. Men etter hvert har også hun fått den anerkjennelse hun fortjener – og hennes bilder oppnår svært høye priser ved auksjoner, som Balskorna fra 1882.

På väg till kyrkan kan muligens betraktes som en variant av det samme tema hennes jevnaldrende Edvard Munch stadig vendte tilbake til i Kvinnen i tre stadier, svært enkelt sagt datter, livsledsager og mor.

En annen samtidig med Helene Schjerfbeck var Finlands store svensk-språklige poet Edith Södergran (1892-1923), som dessverre døde av tuberkulose bare 31 år gammel.

Jag såg ett träd som var större än alla andra
och hängde fullt av oåtkomliga kottar;
jag såg en stor kyrka med öppna dörrar
och alla som kommo ut voro bleka och starka
och färdiga att dö;
jag såg en kvinna som leende och sminkad
kastade tärning om sin lycka
och såg att hon förlorade.

En krets var dragen kring dessa ting
den ingen överträder.

Ur Dikter (1916)