Kommentar

Billedet: Det er noget sørgeligt over Stefan Lövfen. Han tager sig sammen for at være statminister, og man har ikke lyst til at være hård og sige, at han falder igennem. Men det gør han. Löfven har det ikke i sig at skulle være statsminister. Nu leder han en regering som har foræret Sveriges hemmeligheder væk. Lidt ligesom Hillarys emails fik lov at ligge urørt på hendes usikrede servere, har Transportstyrelsens arkiv over svensk infrastruktur gjort det. Man behøver ikke engang snyde sig til det, som udenlandske magter har cyber-command til: fishing og harvesting af Big Data. Her fik man nøglene til Kongeriget Sverige serveret på et sølvfad

Statsminister Stefan Löfven skulle mandag forklare sig til pressen om IT-skandalen. Det blev en alt for normal forestilling. Hensigten var at “lugna ner”. Men intet er normalt, når det drejer sig om en sikkerhedsbrist så gigantisk, at det nærmer sig landsforrædderi.

Heller ikke håndteringen af skandalen er normal. Den er lige skandaløs som selve lækagen: Den ansvarlige generaldirektør, Maria Ågren, fik 70 dagsbøder á 1.000 kroner. Det er ca. 2/3 af hendes månedsløn på 115.000 kroner, for på egen hånd at have gjort noget, som Säpo-chefen, Anders Thornberg, siger, at han aldrig tidligere har oplevet: En ansvarshavende statslig leder som fuldt vidende og med overlæg bryder loven.

20 juli 2017: DN avslöjar att polisens hemliga brotts- och misstankeregister legat åtkomliga för obehöriga. Dessutom kunde datatekniker från Serbien följa trafik mellan Transportstyrelsen och 34 svenska myndigheter på ett extra säkert nätverk, Swedish Government Secure Intranet.

Det var Ågren personligt, som underskrev aftalen med IBM i april 2015 på 800 millioner kroner. IBM outsourcede derefter aftalen til firmaer i Øst-Europa. Transportstyrelsen havde fået i opdrag at passer på en række arkiver; over bilnumre, chassisnumre, kørekort, med fotos – heraf også militære kørekort med personoplysninger,  Der var næsten ikke det, Transportstyrelsen ikke havde overblik over.

Det handlar om hela det svenska registret över körkort, inklusive bilder, och även känslig information om broar, tunnelbana, vägar och hamnar i Sverige

Denne institutoon outsourcr til lande, som man vidste var usikre. Da indenrigsminister  Anders Ygeman får nys om skandalen i januar 2016, går der et helt år, før han informerer statsminister Löfven. Löfven siger, at han gerne ville have haft besked før, men det er ikke noget svar. Infrastrukturminister Anna Johansson skyder skylden på den afgåede ministersekretær. Alle flytter aben videre.

De bekræfter med deres opførsel, hvordan Maria Ågren og outsourcingen var mulig: Der findes ikke politikere, som tager ansvar.

“Sverige” har bragt sig i en tilstand, hvor alt er muligt. I Norge har man ikke registreret, hvad der sker.

Den gamle Ruslands-kender, Stefan Hedlund, forklarer på detgodasamhället.se hvor han spørger, om Rusland udgør en trussel:

Betydligt allvarligare – för vår del – är att svenska försvarspolitiker, via en rad av försvarsbeslut, i praktiken har avskaffat inte bara det militära försvaret av vårt land. Borta är även det gamla civilförsvaret och det psykologiska försvaret. Få om några har länge aktiva kunskaper om hur en mobilisering genomförs, och samma gäller kunskaper om exempelvis broars bärkraft.

Han bruger nedlægningen af baser på Gotland som eksempel på tilstanden:

Skrotningen av försvaret av Gotland erbjuder ett utmärkt exempel. När det nu sent omsider blivit tal om att åter söka förbereda ett försvar av ön upptäcker man att viktiga anläggningar har sålts och omvandlats för civilt bruk. Det finns inte längre varken garage eller verkstäder för stridsvagnar. Ej heller kaserner och utspisningsmöjligheter för soldater. Övningsfälten måste det förhandlas om. Hamnen i Slite var under flera år av bygge av gasledningen Nord Stream de facto en rysk hamn, och nyligen var den tidigare ubåtshamnen på Fårö nära att säljas till en rysk oligark. Hur många miljarder skattekronor det kommer att kosta att återta det som förlorats är det ingen som vet, och det förblir tveksamt om något av verklig betydelse faktiskt kommer att uträttas.

Sverige er et særligt tilfælde, men er ikke helt uden forbindelse til , hvad der er sket i NATO-landet Norge: De samme nedlæggelser og omfavnelse af en ideologi, som ødelægger forsvaret indefra:

Vårt en gång potenta invasionsförsvar ersattes metodiskt av allehanda feministiskt-pacifistiska cirkuskonster långt ifrån hemlandet, som att främja kvinnors rättigheter i Tajikistan.

Stefan Löfven er indbegrebet af et Sverige, som ikke har kræfter til at indse, hvilken kurs det har lagt sig på. Landet driver. Hvis man sammenholder de alarmerende oplysninger som er kommet fra Säpo-chef Thornberg om væksten i jihadist-miljøer med størrelsen på og antallet af no-go-zoner og parallellsamfund, fremkommer et billede af et Sverige, som er ude af kontrol.

Politikerne ved det, men de gør alt for at the show must go on.

DN har gjort en hæderlig indsats med afsløringerne, men når man skal sammenfatte og konkludere, stopper avisen op. Det bliver for svært at kalde en spade for en spade. For hvor skal man så gøre? Hvem sætter man ind? Selv den borgerlige opposition “tvekar”. Den har været med på samme sejlads.

Kun Sverigedemokratene har stået uden for. I dagens meningsmåling ligger de til 26 % af stemmerne – dobbelt så store som Moderaterna.

Meget kan ske i Sverige.